ResearchArtiklar

Forskningsprojekt med Magma

Björn Runow
Jan 22

Är du mellanstadielärare och vill delta i ett fyra veckor långt forskningsprojekt tillsammans med din klass, och samtidigt erhålla kompetensutbildning gällande olika felhanteringstekniker för att ta hand om misstag som elever gör i klassrummet? Anmäl dig här i så fall!


Hur lärare hanterar misstag som elever gör under matematiklektioner har länge varit ett viktigt område inom forskningen (Ingram et al., 2013; McLaren et al., 2012; Heinze & Reiss, 2007; Rach et al., 2013; Soncini et al., 2022). Även om det uppmuntras att använda elevers misstag som ett sätt att komma till rätta med missuppfattningar, undviker många lärare att explicit utvärdera elevernas misstag under interaktioner i helklass, vilket indirekt förmedlar budskapet att misstag är pinsamma och problematiska (Ingram et al., 2013). Även om att göra misstag fortfarande medför ett negativt stigma, finner McLaren et al. (2012) att elever som visas felaktiga exempel – och ombeds att förklara och korrigera dessa – utvecklas betydligt mer än de som inte visas sådana.


Beskrivning

Vi planerar att genomföra en intervention i åk 4–6 där lärare förväntas utföra felhanteringsaktiviteter under drygt 15 minuter minst två gånger i veckan, samtidigt som de regelbundet använder felhanteringsteknikerna i övrig undervisning. Deltagande lärare kommer utbildas under 2,5 h i att utföra felhanteringsaktiviteter med matteappen Magma, och i att använda tekniker för att hantera misstag som naturligt dyker upp i en klassrumsmiljö. Vår avsikt är att ha minst 10 lärare som deltar, varav hälften som del av en experimentgrupp och den andra hälften som en kontrollgrupp. Interventionen kommer att pågå i 4 veckor under september månad 2022, och strax innan dess kommer lärare i experimentgruppen att få utbildningen. Lärare i kontrollgruppen erhåller utbildningen efter experimentgruppens intervention är avslutad. Under studien ska undervisningen fokuseras på taluppfattning (åk 4–6).


Vi vill med denna studie undersöka effekterna av felhanteringsaktiviteter på elevernas prestationer i matematik, och på deras syn på att göra misstag. Detta gör vi bland annat genom att eleverna genomför för- och eftertester, samt ytterligare ett test en månad efter att interventionen avslutats. För- och eftertesten kommer att användas för att undersöka elevernas prestationer och jämföra elevernas framsteg i experiment- och kontrollgrupperna. Tilläggstestet kommer att användas för att undersöka effekten av interventionen när det gäller att behålla förvärvad kunskap. Eleverna kommer också att genomföra för- och efter-enkäter för att ge en bild av om/hur deras syn på att göra misstag förändrats, och hur klimatet i klassrummet påverkats av dessa aktiviteter. Vidare förväntas lärare i experimentgruppen föra en kortfattad loggbok över sina aktiviteter och observationer under interventionen.


Genom studiens resultat hoppas vi kunna svara på följande frågor:

  • Hur påverkar att utföra felhanteringsaktiviteter elevers framsteg i matematik? 
  • Hur påverkar att utföra felhanteringsaktiviteter elevers förmåga att behålla matematiska kunskaper över tid? 
  • Vilka effekter har felhanteringsaktiviteter på elevers syn på att göra misstag i matematik?


Vi hoppas att du vill delta


Referenser

McLaren, B. M., Adams, D., Durkin K., Goguadze, G, Mayer, R. E., Rittle-Johnson, B., Sosnovsky, S., Isotani, S., and Van Velsen, M. (2012). To Err Is Human, to Explain and Correct Is Divine: A Study of Interactive Erroneous Examples with Middle School Math Students. In: Ravenscroft, A., Lindstaedt, S., Kloos, C.D., Hernández-Leo, D. (Eds), 21st Century Learning for 21st Century Skills. EC-TEL 2012. Lecture Notes in Computer Science, (Vol 7563, pp. 222-235). Springer, Berlin, Heidelberg.


Heinze, A., & Reiss, K. (2007). Mistake-handling activities in the mathematics classroom: effects of an in-service teacher training on students’ performance in geometry. In J.-H. Woo, H.-C. Lew, K.-S. Park, & D.-Y. Seo (Eds.), Proceedings of the 31st Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (Vol. 3, pp. 9-16). Seoul, Korea: PME


Ingram, J., Baldry, F., and Pitt, A. (2013). The influence of how teachers interactionally manage mathematical mistakes on the mathematics that students experience. Eighth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education, Antalya, Turkey.


Rach, S., Ufer, S., & Heinze, A. (2013). Learning from errors: effects of teachers’ training on students’ attitudes towards and their individual use of errors. PNA. Revista de Investigación en Didáctica de la Matemática.


Soncini, A., Visintin, E. P., Matteucci, M. C., Tomasetto, C., Butera, F. (2022). Positive error climate promotes learning outcomes through students’ adaptive reactions towards errors, Learning and Instruction, (Vol. 80, 2022, 101627, ISSN 0959-4752)

ResearchArtiklar

Forskningsprojekt med Magma

Björn Runow
Jan 22

Är du mellanstadielärare och vill delta i ett fyra veckor långt forskningsprojekt tillsammans med din klass, och samtidigt erhålla kompetensutbildning gällande olika felhanteringstekniker för att ta hand om misstag som elever gör i klassrummet? Anmäl dig här i så fall!


Hur lärare hanterar misstag som elever gör under matematiklektioner har länge varit ett viktigt område inom forskningen (Ingram et al., 2013; McLaren et al., 2012; Heinze & Reiss, 2007; Rach et al., 2013; Soncini et al., 2022). Även om det uppmuntras att använda elevers misstag som ett sätt att komma till rätta med missuppfattningar, undviker många lärare att explicit utvärdera elevernas misstag under interaktioner i helklass, vilket indirekt förmedlar budskapet att misstag är pinsamma och problematiska (Ingram et al., 2013). Även om att göra misstag fortfarande medför ett negativt stigma, finner McLaren et al. (2012) att elever som visas felaktiga exempel – och ombeds att förklara och korrigera dessa – utvecklas betydligt mer än de som inte visas sådana.


Beskrivning

Vi planerar att genomföra en intervention i åk 4–6 där lärare förväntas utföra felhanteringsaktiviteter under drygt 15 minuter minst två gånger i veckan, samtidigt som de regelbundet använder felhanteringsteknikerna i övrig undervisning. Deltagande lärare kommer utbildas under 2,5 h i att utföra felhanteringsaktiviteter med matteappen Magma, och i att använda tekniker för att hantera misstag som naturligt dyker upp i en klassrumsmiljö. Vår avsikt är att ha minst 10 lärare som deltar, varav hälften som del av en experimentgrupp och den andra hälften som en kontrollgrupp. Interventionen kommer att pågå i 4 veckor under september månad 2022, och strax innan dess kommer lärare i experimentgruppen att få utbildningen. Lärare i kontrollgruppen erhåller utbildningen efter experimentgruppens intervention är avslutad. Under studien ska undervisningen fokuseras på taluppfattning (åk 4–6).


Vi vill med denna studie undersöka effekterna av felhanteringsaktiviteter på elevernas prestationer i matematik, och på deras syn på att göra misstag. Detta gör vi bland annat genom att eleverna genomför för- och eftertester, samt ytterligare ett test en månad efter att interventionen avslutats. För- och eftertesten kommer att användas för att undersöka elevernas prestationer och jämföra elevernas framsteg i experiment- och kontrollgrupperna. Tilläggstestet kommer att användas för att undersöka effekten av interventionen när det gäller att behålla förvärvad kunskap. Eleverna kommer också att genomföra för- och efter-enkäter för att ge en bild av om/hur deras syn på att göra misstag förändrats, och hur klimatet i klassrummet påverkats av dessa aktiviteter. Vidare förväntas lärare i experimentgruppen föra en kortfattad loggbok över sina aktiviteter och observationer under interventionen.


Genom studiens resultat hoppas vi kunna svara på följande frågor:

  • Hur påverkar att utföra felhanteringsaktiviteter elevers framsteg i matematik? 
  • Hur påverkar att utföra felhanteringsaktiviteter elevers förmåga att behålla matematiska kunskaper över tid? 
  • Vilka effekter har felhanteringsaktiviteter på elevers syn på att göra misstag i matematik?


Vi hoppas att du vill delta


Referenser

McLaren, B. M., Adams, D., Durkin K., Goguadze, G, Mayer, R. E., Rittle-Johnson, B., Sosnovsky, S., Isotani, S., and Van Velsen, M. (2012). To Err Is Human, to Explain and Correct Is Divine: A Study of Interactive Erroneous Examples with Middle School Math Students. In: Ravenscroft, A., Lindstaedt, S., Kloos, C.D., Hernández-Leo, D. (Eds), 21st Century Learning for 21st Century Skills. EC-TEL 2012. Lecture Notes in Computer Science, (Vol 7563, pp. 222-235). Springer, Berlin, Heidelberg.


Heinze, A., & Reiss, K. (2007). Mistake-handling activities in the mathematics classroom: effects of an in-service teacher training on students’ performance in geometry. In J.-H. Woo, H.-C. Lew, K.-S. Park, & D.-Y. Seo (Eds.), Proceedings of the 31st Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (Vol. 3, pp. 9-16). Seoul, Korea: PME


Ingram, J., Baldry, F., and Pitt, A. (2013). The influence of how teachers interactionally manage mathematical mistakes on the mathematics that students experience. Eighth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education, Antalya, Turkey.


Rach, S., Ufer, S., & Heinze, A. (2013). Learning from errors: effects of teachers’ training on students’ attitudes towards and their individual use of errors. PNA. Revista de Investigación en Didáctica de la Matemática.


Soncini, A., Visintin, E. P., Matteucci, M. C., Tomasetto, C., Butera, F. (2022). Positive error climate promotes learning outcomes through students’ adaptive reactions towards errors, Learning and Instruction, (Vol. 80, 2022, 101627, ISSN 0959-4752)

More episodes

No items found.