Formativ undervisning

I mitt klassrum är undervisningen alltid inriktad på lärandet istället för görandet. Fokus ligger också på att ha ett formativt arbetssätt så att jag under en mattelektion direkt får feedback kring vilka elever har jag med mig samt om jag behöver omforma min undervisning till kommande lektion. En fråga jag ofta ställer mig själv är: Behöver vi träna mer på det här eller kan vi gå vidare?

Jag arbetar i en åk 5-6 där vi alla mattetimmar är två lärare. Detta för att lättare kunna dela upp gruppen årskursvis vid genomgångar och stötta de elever som behöver extra stöd direkt om det finns behov för det.

Kooperativt lärande

Det kooperativa lärandet är en naturlig del av all vår undervisning. Vi pedagoger behöver hjälpa eleverna med tydliga ramar och att organisera deras interaktion med varandra. Detta för att ge dem strukturer som blir hållbara i allt samarbete. Genom att vi använder dessa kooperativa strukturer vid elevernas samarbeten så ökar kvaliteten på lärprocessen jämfört med innan. Fler elever är även delaktiga och vi får då till en dialog mellan dem som bygger vidare på lärandet.

Vi kan genom att använda olika kooperativa strukturer även bygga upp begreppsförståelsen då vi jobbar med aktuella begrepp med hjälp av olika metoder såsom Para ihop/Hör vi ihop, Fråga, fråga, byt och Sant eller falskt.

Hur är en vanlig mattelektion uppbyggd?

Alla våra lektioner startar med att vi går igenom upplägget för lektionen. Vi tittar då på målet för undervisningen, vad vi ska göra, hur vi ska jobba med det, vad eleverna behöver, var de ska vara och jobba, samt vad de kan göra när de är klara.  

Våra mattelektioner startar nästan alltid med någon form av problemlösning som vi hämtar från vårt läromedel Favorit Matematik men det finns även bra problemlösningsuppgifter på Bebras.se och NCM Kängurumatte. Just problemen från Kängurumatten finns nu även inlagda årskursvis i matteappen Magma.

Dessa problem löser eleverna med hjälp av de olika kooperativa strukturerna där jag får ta del av alla elevers resonemang när de jobbar tillsammans i par eller i små grupper. Oftast gör vi en variant på EPA (enskilt, par, alla) där vi hoppar över första steget så att de istället börjar direkt i sitt par/sin lilla grupp med att diskutera och lösa problemet. När alla grupper har gjort sina lösningar går vi alltid igenom dem tillsammans så att eleverna får höra de andras lösningar samt resonemang och på så sätt utöka sina kunskaper.

I detta steg använder vi oss också av en digital EPA som bygger på Peer Instruction där eleverna först får lösa ett problem själva i Google Formulär. Här får de alltid fyra svarsalternativ att välja på så alla har möjlighet att svara. När alla har svarat enskilt diskuterar de uppgiften med sin lärkompis.  Nu gäller det att visa hur man löst uppgiften och övertyga sin kompis om att det sätt man själv har använt är det rätta. Har båda svarat lika så visar eleverna ändå hur de har löst uppgiften för varandra för det kan ju vara så att båda har svarat fel. Därefter svarar alla på samma fråga en gång till i Google Formulär och så jämför vi i diagrammet som skapas om det har hänt något med deras svar efter att de har diskuterat med varandra. Oftast kan man se ganska stora förändringar här jämfört med innan. Efter det går vi tillsammans igenom hur de har tänkt och de får även här berätta för klassen hur de har tänkt och löst uppgiften.

Efter problemlösningen delar vi ofta upp oss årskursvis för att ha en genomgång av innehållet för lektionen. Därefter jobbar eleverna sedan vidare på egen hand med det vi precis har gått igenom. Ofta jobbar de först med uppgifter på olika nivåer i vår mattebok, Favorit Matematik, för att avsluta med liknande uppgifter i matteappen Magma. Även där jobbar eleverna med olika uppgifter för att vi ska kunna utmana dem på rätt nivå.

Tack vare att vi avslutar lektionen med uppgifter i matteappen Magma ser jag direkt när eleverna gjort klart vad de kan, men även om det är någon specifik uppgift som flera har haft svårt att lösa.

Eleverna får också själva feedback direkt så de vet om de har svarat rätt eller fel. I inställningarna har vi valt att eleverna inte kan se facit då vi vill uppmuntra dem att ta hjälp av varandra för att lära sig hur man löser uppgiften. Om eleverna kör fast på en uppgift är det sällan de frågar mig som lärare om hjälp först utan det blir istället diskussioner mellan eleverna och de hjälps då ofta åt att hitta lösningen tillsammans innan de ber mig om hjälp.

Med hjälp av de avslutande uppgifterna som eleverna gör i matteappen Magma får jag formativ återkoppling gällande vad eleverna kan och vad vi ska fokusera mer på kommande lektioner. Ibland kan vi hoppa över moment eftersom eleverna redan behärskar dem och ibland får vi stanna upp och träna mer på samma område. Det viktiga är att det elevernas behov som styr riktningen.

Namn: Ulrica Elisson

Titel: Förstelärare i tillgängliga och stödjande digitala lärmiljöer samt digitaliseringsutvecklare för grundskolan i Leksands kommun

Kommun: Leksand

Intressen: Jag gillar att umgås med min familj och vänner, med sedan gillar jag även en massa olika saker som har med kreativt skapande att göra och gör mycket eget material. Jag delar också med mig en hel del kring min undervisning på mitt Instagramkonto, @Ullisskolsida .

Bakgrund: Jag har arbetat som lärare i drygt 32 år och de senaste 3 åren även som digitaliseringsutvecklare för grundskolan i kommunen där en viktigt bit har varit att implementera programmeringen för låg- och mellanstadiet. Jag är utbildad lågstadielärare vid Högskolan Dalarna men läste redan då fördjupning i matematik så jag blev behörig till åk 6. Har även numera behörighet i flera ämnen upp till åk 6. Jag har nästan hela mitt lärarliv jobbat på mindre byskolor och undervisat i 2-3 årskurser tillsammans främst i åk 1-4. Jag började på Ullvi skola för drygt 20 år sedan men har under den tiden tagit ett break och jobbat på andra skolor, bland annat vikarierat som specialpedagog. Sedan 5 år är jag tillbaka igen på Ullvi skola och har sedan dess undervisat elever i åk 5-6.

‍

‍

‍