Nu har jag dock tillslut fått möjligheten att möta elever i grupp innan skolan vanligtvis startar för dagen och för första gången så känner jag att jag räcker till och att eleverna inte “missar” andra moment i matematiken. Eleverna själva har döpt det till Mattekurs med Ulrika. Denna extra undervisning har intresserat många elever, även de som klarar bedömningsstödet på hög nivå frågar sina kompisar vad vi gör. När de får veta mer undrar de sedan om de också kan få börja på kursen. Detta trots att den kräver att man är i skolan tidigare på morgonen och extra arbete varje eftermiddag. Engagemanget från eleverna verkar alltså tyda på att jag är något på spåren.

Hur har vi då lagt upp det praktiskt? Schematekniskt ser det ut så här; eleverna kommer till mig 7.50 men jag öppnar upp rummet redan 7.40. Klockan 8.30 går de sedan tillbaka till sina klasser. Vi träffas måndagar, tisdagar, torsdagar och fredagar och till varje tillfälle har de en läxa som de ska göra tillsammans med någon hemma. Läxan består oftast av två olika moment, en mer traditionell del med färdighetsträning och en del som är mer som ett spel.

‍

Kontakten med vårdnadshavarna är viktigt och därför ringer jag först och berättar om upplägget. Jag understryker också att det är ett erbjudande men att vi behöver deras hjälp för att lyckas. De får efter samtalet ett brev med ytterligare information. Under mitt samtal med vårdnadshavaren så förklarar jag även att jag vill att de kontaktar mig så fort det är något, litet som stort. Om det är elever eller vårdnadshavare med annat modersmål så kan jag ta hjälp av studiehandledaren eller modersmålsläraren för viss översättning. Med vissa vårdnadshavare har jag tät kontakt, andra inte.

‍

Totalt träffas gruppen 20 gånger. Jag har provat att lägga upp det efter veckor men det krånglar till det då studiedagar och lov dyker upp. Vi har även provat att köra fler tillfällen men jag upptäckte då att frågor som Hur länge ska jag göra detta? dök upp. Mitt mål är ju att eleverna ska finna det givande och vilja gå utan tvång eller påskrivna dokument.

‍

Så vad gör vi när vi träffas? Jag delar in varje träff i tre delar för att göra det tydligt för eleverna att nu byter vi aktivitet och fokus. Det är ofta tiden som styr så vi inte “glömmer” att byta aktivitet. Att glömma byta aktivitet händer mig titt som tätt då jag så gärna vill att alla ska vara med på tåget, så vi repeterar och repeterar för att alla ska känna att de är med. Men undervisningen blir mer effektivt för djuplärande då vi gör det på olika sätt, men med samma uppbyggnad varje gång, tills alla hänger med. Detta är ett upplägg som man använder sig av i arbete med Numicon, speciellt för de med långsam matematikinlärning.Är du nyfiken på vad jag menar så kolla in lektionsplaneringen i lärarhandledningen Matematik med alla sinnen 2.0.När upplägget är på det här viset så känner eleverna igen sig och jag får lättare till en progression i små steg samt att jag kan utmana dem om de redan är med på tåget efter första tillfället.

‍

Vi startar alltid med tabellträning enskilt på tid, ofta använder jag Ag1. Vi sätter Time Timern på 4 min. Första gången så tycker en del elever att det är jobbigt att ta tiden, men ser jag att det är ett lärande så kan vi bestämma att fortsätt tills hen är nöjd. Jag kan också sätta mig hos en elev för att samarbeta och titta på strategier men nästan alltid efter första veckan så vill de köra på egen hand och jämföra med sig själv efter varje gång.

‍

Efter det går vi vidare till en aktivitet som gör att vi använder fler sinnen, till exempel bowling (här kopplar vi ihop myntens värde och additionsstrategier, både som huvudräkning och skriftlig räkning.)

‍

Sista momentet är att arbeta som jag brukar säga platt på papper. Då går vi tillbaka till att titta på en uppgift gemensamt. Är det som nu (vårterminen i årskurs 2) så jobbar vi med textuppgift och uttryck. Vi startar tillsammans och där de få hjälpa varandra att upptäcka vad vi ska göra och berätta för varandra hur de tänker att de ska lösa det. Sedan har jag klistrat in flera uppgifter så de kan jobba i sin egen takt och jag kan då stötta och hjälpa. Ibland avslutar vi med att spela spelet som ska vara i läxan och då blir tiden för egen räkning kortare.

När vi jobbat under några veckor så brukar jag lägga in en stund med digital träning som kan vara Vektor, matteappen Magma eller uppgifter från Skolplus. Då jag öppnar upp rummet tidigare än bestämd tid, leder det till att de efter några gånger vill komma tidigare. De vill komma för att leka gömma tal eller fråga något och visa läxan. Detta gör att under de sista veckorna skapar denna tid “extratid” som jag brukar använda till den digitala träningen. Då har jag helt plötsligt 4 delar av träning: tablett-träning på tid, aktivitet med flera sinnen, platt på papper och så den digitala biten.

‍

För mig är det viktigt att eleverna får möta olika sätt att träna samma saker och att jag som pedagog är delaktig genom att visa vilka strategier vi tränar och varför.

‍

Varför tror jag då att eleverna gillar detta upplägg? Jo vi varvar aktiviteterna och de känner att de blir bättre. Tidtagningen vid Ag-momentet är till exempel ett sätt att se sin utveckling.  Att pedagogerna i klassrummen som är deras klasslärare frågar vad de gjort är också en bidragande faktor. Vid några tillfällen har vi kunnat köra uppgifter exempel spel i helklass som de eleverna som gått min” kurs” redan gjort. Då har dessa elever ett litet försprång som gör att de kan få förklara och visa. Detta är något som jag skulle vilja fortsätta att utveckla. För mig är det även viktigt att använda konkret material som jag vet ger en framgång exempelvis Numicon, men det är även viktigt att koppla det till olika representationer som blir en igenkänning för eleverna.

‍

Eleverna brukar uttrycka sig så här när de ska berätta för varandra vad de lärt sig: Det är inte så jobbigt att träna mycket om man inte ska göra det så länge men om man gör lite varje dag. Jag vet nu att jag kan mer. När kan man gå nästa kurs?

‍

Vad tror jag då är framgången? Jo att du som pedagog har tid, att du har en lokal som går att variera undervisningen i, att du engagerar både eleven och elevens vårdnadshavare, att eleven inte känner att den missar något i klassrummet, att de andra eleverna som inte går “kursen” vill gå. Att visa att övning ger färdighet. Det är såhär som Sveriges skolor i flera år jobbat med läsinlärning, dags att erbjuda eleverna detta i matematik också!

‍Namn: Ulrika Lindh

Titel: Förstelärare i matematik på Vasaskolan, Utvecklingslärare i matematik årskurs 1-3 Kalmar kommun

Kommun: Kalmar

Intressen: Jag gillar padel och någon form av fysisk aktivitet

Bakgrund: Arbetat som lärare i 21 år, de senaste 5 åren även som Utvecklingslärare i matematik 1-3 i Kalmar kommun. Jag har jobbat inom 1-3 de senaste 15 åren och trivs fantastiskt. Jag har haft förmånen att få kontinuerlig fortbildning under de senaste 7 åren inom ämnet matematik. Jag har även fått äran att få vara delaktig i läromedlet Livet i mattelandet .Sedan 2014 har jag haft mattelyftet för pedagogerna i Kalmar kommun. Jag är Numicon-utbildat av Lousie Pennington Oxford University press (OUP).

‍

‍