PedagogikArtiklar

Gästblogg: Hur man skapar aktiva samtal i klassrummet

Hur skapar jag en bra matematiklektion där alla elever kan vara aktiva i samtal, och delta efter egna förutsättningar?
Jan 22



Struktur

För att kunna skapa bra elevaktiva lektioner behöver jag jobba mycket med strukturen i klassrummet. Detta är något som vi bygger upp tillsammans under längre tid men några delar som jag alltid har med mig är en tydlig planering av lektionen på Classroomscreen, som jag går igenom i början av lektionen. Där presenteras vad lektionen kommer att innehålla och vilka mål vi jobbar mot eller vad jag kommer bedöma den här lektionen. Eleverna har alltid en lärkompis som de jobbar tillsammans med under mina lektioner. Kompisen är samma över flera veckor och eleverna paras oftast ihop efter nivå men ibland även efter att kunna komplettera varandra på ett bra sätt.


Modeller

Den kooperativa strukturen EPA - en, par, alla, är en struktur som vi jobbat mycket med och som eleverna är vana vid och uppskattar. Vi varvar denna struktur med pararbete med lärkompisen och uppgifter som vi löser på miniwhiteboards och delar med oss av. Miniwhiteboards använder vi mycket när vi går igenom något nytt eller behöver nöta strategier och metoder.

En bra lektion där alla elever kan vara aktiva är när vi jobbar med problemlösning och med uppgifter som kan ha flera lösningsmöjligheter. Vi startar alltid upp tillsammans med en tydlig genomgång av problemet där vi går igenom begrepp och elevernas funderingar kring uppgiften. När eleven sätter igång sitt enskilda arbete trycker jag på att det är viktigt att de tydligt visar sina uträkningar och hur de tänkt. Min roll som lärare under denna del är att gå runt och stötta de som stöter på problem eller behöver bolla idéer med någon.

I nästa fas - pararbetet, så förtydligar jag alltid vad målet med denna del är innan de sätter igång att jobba med sin lärkompis. I pararbetet får eleverna möjlighet att utveckla sitt matematiska språk, prata matematik och använda de begrepp som de lärt sig. Det är viktigt att kunna redogöra för sina egna tankegångar, vilken strategi som använts, vilka beräkningar som gjorts och kunna presentera detta för lärkompisen. Att sätta ord på sina tankar upplever jag både hjälper eleven själv genom att det fördjupar de egna kunskaperna samtidigt som att den som lyssnar får nya sätt att ta sig an eller tänka kring ett problem.

Under pararbetet är min roll som lärare att försöka lyssna in eleverna och eventuellt bedöma, se och sätta mig in i olika typer av lösningar och förbereda mig för nästa steg då alla ska samlas kring uppgiften.

Den sista delen -alla, är viktig då vi tillsammans sätter oss in i problemet och eleverna får möjlighet att lyfta sin lösning för hela gruppen. Oftast har jag valt ut några lösningar som vi tillsammans tittar på och vi lyssnar tillsammans på dessa elevers tankar kring lösningen. Något som eleverna uppskattar är att försöka hitta så många olika typer av lösningar som möjligt på ett problem.

Jag använder ofta matteappen Magma i min undervisning, speciellt vid problemlösning då jag tycker att det finns bra och varierade uppgifter där. När vi använder matteappen Magma så använder jag ofta funktionen som anonymiserar lösningarna i ”alla”-fasen. Utifrån de anonymiserade lösningarna kan vi enkelt och mer öppet diskutera kring frågor som; Hur har den här eleven tänkt? Hur kan vi förbättra den här lösningen? Hur kan vi göra lösningen tydligare? Sedan kan eleverna fortsätta sitt påbörjade arbete med hjälp av nya tankegångar från klasskompisarna, gå tillbaka till sina egna lösningar och förtydliga dessa eller ändra i lösningen utefter det som tagits upp i klassdiskussionen.

Som avslutning försöker vi alltid se vad som är bra i en lösning och vad som skulle kunna förbättras. Detta är något som vi har tränat mycket på genom åren vilket ha gjort att det nu är enklare att både ge och ta feedback.

Av: Maria Alderhammar

PedagogikArtiklar

Gästblogg: Hur man skapar aktiva samtal i klassrummet

Hur skapar jag en bra matematiklektion där alla elever kan vara aktiva i samtal, och delta efter egna förutsättningar?
Jan 22



Struktur

För att kunna skapa bra elevaktiva lektioner behöver jag jobba mycket med strukturen i klassrummet. Detta är något som vi bygger upp tillsammans under längre tid men några delar som jag alltid har med mig är en tydlig planering av lektionen på Classroomscreen, som jag går igenom i början av lektionen. Där presenteras vad lektionen kommer att innehålla och vilka mål vi jobbar mot eller vad jag kommer bedöma den här lektionen. Eleverna har alltid en lärkompis som de jobbar tillsammans med under mina lektioner. Kompisen är samma över flera veckor och eleverna paras oftast ihop efter nivå men ibland även efter att kunna komplettera varandra på ett bra sätt.


Modeller

Den kooperativa strukturen EPA - en, par, alla, är en struktur som vi jobbat mycket med och som eleverna är vana vid och uppskattar. Vi varvar denna struktur med pararbete med lärkompisen och uppgifter som vi löser på miniwhiteboards och delar med oss av. Miniwhiteboards använder vi mycket när vi går igenom något nytt eller behöver nöta strategier och metoder.

En bra lektion där alla elever kan vara aktiva är när vi jobbar med problemlösning och med uppgifter som kan ha flera lösningsmöjligheter. Vi startar alltid upp tillsammans med en tydlig genomgång av problemet där vi går igenom begrepp och elevernas funderingar kring uppgiften. När eleven sätter igång sitt enskilda arbete trycker jag på att det är viktigt att de tydligt visar sina uträkningar och hur de tänkt. Min roll som lärare under denna del är att gå runt och stötta de som stöter på problem eller behöver bolla idéer med någon.

I nästa fas - pararbetet, så förtydligar jag alltid vad målet med denna del är innan de sätter igång att jobba med sin lärkompis. I pararbetet får eleverna möjlighet att utveckla sitt matematiska språk, prata matematik och använda de begrepp som de lärt sig. Det är viktigt att kunna redogöra för sina egna tankegångar, vilken strategi som använts, vilka beräkningar som gjorts och kunna presentera detta för lärkompisen. Att sätta ord på sina tankar upplever jag både hjälper eleven själv genom att det fördjupar de egna kunskaperna samtidigt som att den som lyssnar får nya sätt att ta sig an eller tänka kring ett problem.

Under pararbetet är min roll som lärare att försöka lyssna in eleverna och eventuellt bedöma, se och sätta mig in i olika typer av lösningar och förbereda mig för nästa steg då alla ska samlas kring uppgiften.

Den sista delen -alla, är viktig då vi tillsammans sätter oss in i problemet och eleverna får möjlighet att lyfta sin lösning för hela gruppen. Oftast har jag valt ut några lösningar som vi tillsammans tittar på och vi lyssnar tillsammans på dessa elevers tankar kring lösningen. Något som eleverna uppskattar är att försöka hitta så många olika typer av lösningar som möjligt på ett problem.

Jag använder ofta matteappen Magma i min undervisning, speciellt vid problemlösning då jag tycker att det finns bra och varierade uppgifter där. När vi använder matteappen Magma så använder jag ofta funktionen som anonymiserar lösningarna i ”alla”-fasen. Utifrån de anonymiserade lösningarna kan vi enkelt och mer öppet diskutera kring frågor som; Hur har den här eleven tänkt? Hur kan vi förbättra den här lösningen? Hur kan vi göra lösningen tydligare? Sedan kan eleverna fortsätta sitt påbörjade arbete med hjälp av nya tankegångar från klasskompisarna, gå tillbaka till sina egna lösningar och förtydliga dessa eller ändra i lösningen utefter det som tagits upp i klassdiskussionen.

Som avslutning försöker vi alltid se vad som är bra i en lösning och vad som skulle kunna förbättras. Detta är något som vi har tränat mycket på genom åren vilket ha gjort att det nu är enklare att både ge och ta feedback.

Av: Maria Alderhammar

More episodes

No items found.